Jeg leser Bob Hanssons Halleluja liksom som jeg fikk til jul av en god venn, og på kolofonsiden har han skrevet inn et sitat fra diktet «Havreflarn», åpningssetningen i det. Og jeg åpner boka her jeg sitter i København, alene på skriveferie, og ser det sitatet som jeg hadde glemt.

«Vi ska tycka om varandra/och det kommer att gå åt helvete»

Og jeg synes at den setningen er så fin at jeg vil dele hele diktet med dere, selv om åpningen kanskje er det beste med det.

Havreflarn
«Vi ska tycka om varandra
och det kommer att gå åt hälvete

det kommer att gå åt helvete och det är inget
vi kan göra något åt
förutom att tycka om varandra ska vi göra
du kommer skrika åt mig att jag är en
slapp hora och jag drygsvarar att
dina knäskålar är de slappaste jag någonsin sett
och vi kommer tycka om varanda
inte bara för himmelrike och puss och tvillingsjäl och oj då känslan
av rätt hela tiden
inte bara därfor tycka om tycka om för det gör vi ju
när du skäms för att jag healar maten
för att jag lider när du bara vill sova
när du hatar att jag inte hör vad du säger
när jag sprängs för att du sover med en man som bara är kompis
när bilen inte krånglar för att den inte finns
och att du tycker det är mitt fel
eftersom jag inte ens har körkort
eller garage eller ens ritningar på något
garage
och jag kommer inte begripa hur någon kan bli så upprörd
över en liten kvarglömd fläck och en äppelskrutt
DET VAR JU BARA EN ÄPPELSKRUTT OCH HELVETE!

och vi kommer tycka om varandra när vi är så rädda för att den andra
ska forsvinna att vi själva funderar på att hinna först

och vi kommer tycka om varandra när vi försvunnit
och ångra oss
och komma tilbaka
och tycka att man inte vet
och låtsas som man inte alls kommit tilbaka
eller att det någonsin varit egentligen så gott med
jordgubbar och havreflarn
och vi kommer att tycka om varandra och vi kommer
att vilja spotta den andra rakt i ansiktet och
gråta ut vid fötterna och vi kommer göra det och vi kommer
tycka om varandra hela vägen in i det vi kommer
inte ha en chans kommer smälta rodna och dra ner
varandras byxor just när jag skulle skrika SKIT
men ångrade mig.
Vi kommer att förlåta oss.
Vi kommer att rikta vår sprödhet till en punkt så skör att vi kommer
skära oss hela
och vi kommer äta lassvis med havreflarn
tycka att det är lite typiskt oss
lite som vigselring
eller likadana tatueringar på hälarna skulle vi
aldrig få för oss men havreflarn
och älska väldigt långsamt uppe på garderoben
ramla ner oss
kort sagt ramla ner och slå oss
och tycka om oss

ändå in i motsatsen
ända in i adjö och hallå
liksom okeja världen
att den får finnas fast all tröghet
och sprickorna på faten
i kärleken

det kommer att gå åt hälvete
också
men vi kommer att tycka om
varandra och en vacker dag
kanske

till och med oss själva…»

Linn Strømsborg

født i 1986, jobber med bøker i Flamme Forlag, og har skrevet et par sjæl også. Her på bokmerker.org er det Anbefalinger som er favorittkategorien. Hurra for bøker!

Latest posts by Linn Strømsborg (see all)